Piteå logotyp
Vill du flytta
till Piteå?

Foto: Sara Lundberg

Gamla läroverket har fått ny färg – historien och stadens själ i fokus

Efter en varsam utvändig renovering har det gamla läroverket vid Christinaskolan återfått sin forna värdighet. Byggnaden, som länge burit spår av tidens tand, har fått en ny färgsättning framtagen med respekt för dess historia, arkitektur och plats i stadsmiljön.

När renoveringen drog igång våren 2025 var fasaden i dåligt skick. Läckande tak och bristande isolering hade förstört flera av de tidstypiska detaljerna. Under sommaren och hösten pågick arbetet, och i oktober samma år stod byggnaden klar, med nytt liv men samma själ.

– Ambitionen har inte varit att återställa byggnaden exakt som den en gång var, men vi ville återskapa digniteten, känslan av tyngd och kvalitet. Det handlar om att bevara byggnadens själ och samtidigt ge den nytt liv, säger Anna-Sara Fenander, arkitekt på Tengbom Arkitektkontor.

Samarbete med respekt för historien

För att återskapa de ursprungliga detaljerna krävdes både hantverksskicklighet och förståelse för byggnadens värde.

– För oss var det viktigt att jobba tillsammans med entreprenörer som kunde den här typen av fastigheter för att återskapa de fina detaljerna. Sen har samarbetet med kommunens stadsarkitekt och Anna-Sara från Tengboms varit otroligt värdefullt, vi har kunnat bolla med varandra och bidragit med olika synsätt och perspektiv, säger Agneta Nilsson Vaara, projektledare på Piteå kommun.

Agneta Nilsson Vaara, projektledare, Piteå kommun, Florian Steiner stadsarkitetkt, Piteå kommun och Anna-Sara Fenander, arkitekt på Tengbom Arkitektkontor.
Foto: Ann-Sofie Boman

En ny färg som tolkar historien

Att hitta rätt färgsättning var en utmaning. Genom berättelser och gamla fotografier kunde man ana att huset haft flera färger genom tiderna – från gult till rosa och grått.

– På den här typen av byggnader använde man ofta färgsättningar som påminde om natursten, vilket gör att de skiftar i flera färger beroende på ljus och vinkel. Med inspiration från det har byggnaden fått en färgsättning i liknande toner som samspelar med omgivningen och framhäver byggnadens karaktär, det förstärks ytterligare genom att fönstren fått en mörkare ton, säger Florian Steiner, stadsarkitekt.

– Vi vågade släppa tanken på att “återställa” och i stället tolka. Den nya färgen gör att huset känns både mer äkta och mer närvarande i stadsbilden, fyller Anna-Sara i.

En del av Piteås själ

Det gamla läroverket byggdes i slutet av 1800-talet, en tid då arkitekturen skulle signalera värdighet, bildning och framtidstro. Efter årets renovering står huset åter som en viktig del av Piteås stadsmiljö.

– Det här är en av de byggnader som sätter tonen för hela innerstaden. Att ta hand om och förvalta den är viktigt. Sen känns det fantastiskt att vi vågade förändra, den nya färgsättningen har fått enbart positiva reaktioner. Den har mer karaktär och gör mycket för helheten, säger Agneta Nilsson Vaara.

– Det här är en byggnad som betyder mycket för många. Den är inte K-märkt men har ett stort värde för stadens själ, säger Florian Steiner.

Gamla läroverket i Piteå

Dela sidan med en vän

Min story

Med Piteå som bas och framtidsdrömmarna på spåret

För Sofia Henriksson började skidresan i spåren runt Piteå som liten i Storfors SK. Idag tävlar hon mot världseliten, med Piteå som bas och träningsmiljön i Piteå Elit som en viktig del av satsningen. Vägen dit har inte alltid varit enkel. Skador och motgångar har satt hennes vilja på prov flera gånger. Ändå fortsätter hon. Med samma driv som när allt började. Sofia berättar om uppväxten i Piteå, valet att flytta hem igen, livet som elitåkare och framtidsdrömmarna.
Starkt näringsliv

”Entreprenörskraften i Piteå är extremt stark och den ska vi vara stolta över ” 

Möt Piteås kommundirektör tillika VD för PIKAB, Mikael Salomonsson. En Umeåbo som valde Piteå mitt i livet. Varför? För att han såg något som utmanade. En stad med bubblande potential, men också utvecklingsområden Vi pratar om branschbalans, företagsklimat, entreprenörskraft, Norrbotniabanan och varför Piteå inte ska jaga varje etablering, utan snarare rätt etableringar. Och vad är det som krävs för att en kommun både ska vara attraktiv att bo i och redo för framtiden?
Mer av kul

”Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman”

En gulmålad träbyggnad mitt på Rådhustorget. En liten scen med ett stort hjärta och en tydlig vision: Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman. Idag är kulturföreningen Kajman en självklar del av Piteås kulturliv. Hur ser Josef och Linn på Piteå som kulturstad? Vad saknas? Och vad krävs för att nästa generation musiker ska få ta plats?
Min story

”Jag var nog lite rädd för att flytta tillbaka”

Hon visste det tidigt. Att hon inte skulle stanna. Att världen var större än Piteå och att hon behövde se den med egna ögon. Så när Camilla Neideman var 19 år packade hon väskorna och flyttade söderut. Det som följde blev år av musik, resor, boende i kollektiv, yoga, sökande och till slut en hemflytt fylld av både tvivel och nya insikter om vad Piteå är. För precis som Camilla inte är samma person idag, är inte heller det Piteå hon lämnade samma Piteå som hon kommit hem till. Det här är berättelsen om att våga lämna och om modet att återvända hem.
Starkt näringsliv

“Piteås styrkor och möjligheter är hur många som helst”

I ett samtal om utveckling, framtidstro, visioner och mod kan du här läsa om kommunens nya utvecklingschefs spaning på Piteå. Hur ser Mats Berg på Piteås styrkor och utmaningar? Vad tycker han om nya visionen? Vad är det vi tar för givet? Och har vi blivit hemmablinda?
Attraktivt boende

150 mil tur och retur

Vad händer när man följer längtan hemåt? Efter 20 år i Skåne flyttade Jessica och hennes familj hem till Piteå igen. Flytten tillbaka till Piteå blev början på ett liv med trygghet, nya drömmar och helt nya möjligheter – både privat och i karriären. Deras berättelse är en påminnelse om att en hemflytt inte är ett steg tillbaka. Det kan vara steget framåt mot någonting nytt.