Piteå logotyp
Vill du flytta
till Piteå?

Text & Foto: Sara Lundberg

Folk vill ha hjärta, personlighet och något lite eljest

Kylan håller sitt grepp om Piteå och det är en strålande eftermiddag, lika kall som vacker när jag går över Rådhustorget med snön knarrande under fötterna. Mitt på torget, en av Piteås mest omtyckta mötesplatser, hittar du Kajman som huserar i en K-märkt gulmålad träbyggnad.

Kajman är en ideell kulturförening som drivs av Josef Eriksson och Linn Kårelind som jag ska få träffa idag. Jag möts av Josef som välkomnar mig in i den personligt inredda lokalen som inretts med loppisfynd, turnéaffischer och ett tak klätt med ljusslingor som sätter stämningen direkt. Scenen är central. Här pågår full aktivitet och förberedelser inför en kommande spelning med en Amerikansk countryartist och låtskrivare som snart anländer till Piteå och den lilla scenen på Kajman.

Josefs kollega Linn kommer med en kopp kaffe och bjuder mig att sitta ned för ett intressant samtal där Josef och Linn delar med sig av sina tankar kring Piteå som kultur- och musikstad.

En ideell kulturförening

Kajman är en ideell kulturförening som grundades 2021. På bara några år har den lilla scenen blivit en självklar del av Piteås kulturliv och en viktig plattform för musik i norra Sverige. Här har hundratalet konserter arrangerats sedan starten, och varje evenemang bär samma ambition: att skapa nära möten mellan publik och artist.

Det är de mindre scenernas betydelse som driver engagemanget. Josef och Linn är övertygade om att de små scenerna fyller en viktig funktion. Platser där musiken förenar och där publiken sitter så nära att varje ton känns i kroppen. Kajman drivs helt ideellt, av viljan att göra skillnad och erbjuda något annat, snarare än vinstintresse.

Konserterna är hjärtat i verksamheten, med särskilt fokus på norrbottniska artister och band. Samtidigt gästas scenen av musiker från andra delar av landet och världen, vilket ger den lilla lokalen på Rådhustorget ett oväntat internationellt stråk.

Under spelningarna serveras vegansk mat, och de populära veganska burgarna har nästan blivit en del av signaturen. I baren erbjuds lokalproducerad öl, ekologiska viner och andra noga utvalda drycker.

Allt möjliggörs av medlemmar, volontärer, konsertbesökare och matgäster. Människor som inte bara kommer för att lyssna, utan för att vara en del av en gemensam upplevelse.

”Jag visste inte att man inte borde göra det”

Under pandemin jobbade Josef som turnébokare, men det tog tvärstopp under pandemin och ur rastlösheten som uppstod föddes en tanke om något nytt hos honom. Josef hade passerat lokalen på Rådhustorget många gånger, och plötsligt en dag när han gick förbi och kikade in genom fönstret såg han att lokalen var tom. Kanske skulle en liten scen ge lokalen nytt liv?

”Ingen annan vågade satsa under den här tiden, men jag visste inte att man inte borde göra det.” minns Josef skrattande.

Sagt och gjort, Josef fick med sig sin vän John Andersson och föreningen startade i maj 2021. Möbler och porslin köptes in på loppis, väggarna fick ny färg och man byggde upp en liten scen mitt i lokalen.

När de gick ut med nyheten om öppnandet skrev Linn till Josef och frågade om de behövde hjälp inför öppnandet och sedan dess har även Linn varit en del av Kajman. Från början samsades skivbutik, fairtrade och böcker med vegansk mat, filmvisningar, karaoke och konstutställningar. Då och då bjöds också gästerna in på konsert.

”Det som inte finns i Piteå det ska finnas på Kajman var vår tanke. Vi tänkte nog att om man har nåt för alla, så kan alla hitta hit. Men det gjorde nog att folk inte visste vad vi var, var vi en ungdomsgård eller ett kafé? Det blev för spretigt.” minns Josef. ”Vi kanske började i fel ände. Men det kändes kul med ett ställe där allt kan hända.”

Och visst var det många gånger utmanande att driva en kulturförening mitt under pandemin. Varje vecka kom nya direktiv om hur många som fick sitta i varje sällskap eller hur nära borden fick stå i lokalen. Men det var också en rolig och lärorik tid fylld med kultur och gemenskap. Efter pandemin funderade Linn och Josef mycket på varumärket Kajman, vad är det man ska fokusera på? Och för ett år sedan tog de beslutet att Kajman ska vara en musik- och kulturscen med fokus på musik, med vegansk restaurang och bar.

Målet är att representera den bredd som finns i kulturlivet.

”Vi har ett jättefint konserthus i Piteå, men alla kan inte fylla en stor scen. Små scener är på utdöende i hela Sverige. Större konserthus och festivaler har återhämtat sig bättre efter pandemin.” konstaterar duon.

Sedan Kajman spetsat utbud sitt kommer fler besökare till spelningarna berättar Linn, som menar att gästerna nu vet vad de kan förvänta sig och vad Kajman är för ett slags ställe.

”Vi brukar säga att Kajman också är ett motstånd mot att allt blir så kommersiellt, centraliserat och ser likadant ut. Det måste finnas ett alternativ till kedjorna. Kedjorna är ingen besöksanledning. Folk vill ha hjärta, personlighet och något lite eljest.” säger Linn.

Josef Eriksson och Linn Kårelind
Foto: Sara Lundberg

Årets värdskap

Och kanske var det just detta – hjärtat, personligheten och att man erbjuder något unikt som ledde till att Kajman nominerades i kategorin Årets Värdskap inför Piteå Business Awards 2026.

När det handlar om värdskapet har både Josef och Linn stor nytta av sina egna erfarenheter som musiker.

”Utgångspunkten är alltid musiken, inte att vi ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Vi har båda varit ute och spelat, vi vet hur man som band vill bli bemött. Egentligen krävs det ganska små saker, man bjuder på kaffe, en grunduppfostran hur man ska bete sig. Vi vill att folk ska trivas så bra som möjligt, vi tummar aldrig på det. Varken mot band eller gäster. De ska känna att vi tycker det är kul att de är här, som band presterar man 20 % bättre om man blir bra bemött.”

Linn och Josef jobbar mycket för att Kajman ska bjuda in till en inkluderande miljö. Man behöver inte vara på ett visst sätt för att komma till Kajman. Det viktiga är att få mötas och ta del av musik. Högt och lågt och med en bredd. Det är inte de stora stjärnorna, utan gemenskapen och upplevelsen som står i fokus.

”Gästerna kommer inte alltid för namnet, ibland har de aldrig hört artisten, men de kommer och köper en biljett med ett öppet sinne, en nyfikenhet.” berättar Linn. ”Det är så litet här, det betyder att man ofta behöver sitta vid någon man inte känner, man delar upplevelser med andra man inte känner, men har nåt gemensamt att mötas runt. Ibland ser vi att folk lär känna varandra hos oss, sen går de efterfest tillsammans på Kalles.”

Piteå som kulturstad och kommunen som möjliggörare

Piteå kommun har utsetts till Årets Kulturkommun 2026. Och att Piteå är en stad fylld med kultur håller de med om. Samtidigt som de också tycker att Piteå har förlorat sin identitet som den starka musikstaden.

”Det finns grymt mycket arrangörer i Piteå, det händer mycket. Kulturstaden Piteå… med tanke på storleken finns mycket ungdomsverksamhet, otroligt mycket eldsjälar och bra kulturföreningsliv.” säger Josef. Jag tycker även att kommunen har steppat upp. De bidrar mer, uppmärksammar föreningslivet mer och det har nog blivit tydligare för dem att det är viktigt. Musiklivet bygger på att det finns föreningar.”

Och här är det avgörande att kommunen finns med som möjliggörare menar Josef, för att kunna ha ett levande kultur- och musikliv i en ort som Piteå. Josef och Linn lyfter även att det inte bara är kommunen som har vaknat till och insett hur viktig kulturen är för en levande kommun. Även det lokala näringslivet visar ett större intresse för kultur och många företag kliver in med återkommande sponsring, berättar de. En annan viktig ingrediens som kännetecknar Piteå är samarbetet.

”Det är otroligt lättjobbat. Alla är på samma sida. Det finns så mycket duktigt och kunnigt folk i Piteå. Arrangörer, ljudtekniker och musiker. Fördelen med att arrangera i Piteå är att det är lätt att få hjälp, samarrangera och alla är väldigt är lösningsorienterade. Man konkurrerar inte med varandra och man pratar inte illa om varandra utan alla vill göra bra saker.”

Kulturkommun = Musikstad?

Att Piteå är en viktig evenemangsstad i norr råder det inget snack om. Och nu även årets kulturkommun 2026. Men musikstaden Piteå? Vad händer efter kulturskolan? Frågar sig Linn och Josef. Hur bildar man band? Hur träffar man likasinnade? Hur får man alla duktiga musikelever på musikhögskolan och Framnäs folkhögskola att komma ut och spela eller komma ut och gå på musikevenemang? Där ser de ett glapp som de önskar de kunde vara med och överbrygga.

”Att någon från Piteå är med i idol är bra för varumärket, men en egen musikscen med tillväxt på lokala band och replokaler att hänga och spela i, det har inte funnits i Piteå på jättelänge. Vi kan inte leva på gamla meriter, för att det ska vara en musikstad måste det komma upp nya unga band och det gör det inte i Piteå just nu. Vi skulle gärna engagera oss i det.”

Josef och Linn tycker det saknas mötesplatser, replokaler och små scener och är övertygade om att replokaler och scener är avgörande för tillväxten på lokala band. Även unga arrangörer behöver bli fler.

Linn Kårelind och Josef Eriksson
Foto: Sara Lundberg

Norrativet

Jag undrar vad som blir nästa projekt för den engagerade duon? Där kommer svaret snabbt. Och drivkraften är precis som när Kajman blev till: att skapa något som saknas. De ska starta en musikredaktion, vid namn Norrativet. En digital plattform som ska bestå av reportage, krönikor, intervjuer, skiv- och konsertrecensioner.

”Vi var less på att ingen skrev om musik. Som musiker själva så vet vi att det står inget i lokaltidningarna. Vi ska också lyfta alla arrangörer i de fyra nordligaste länen och Österbotten. Norrativet ska synliggöra och bevaka musiklivet, det kom utifrån att vi såg att det inte fanns. Ungdomar behöver ett hus men man behöver också visa att det finns folk som håller på, det behöver synas att det händer något.”

Linn och Josef kommer vara projektledare och redaktörer. De har redan knutit till sig några skribenter, men söker fler. Målet är att lyfta både arrangörer och musiker så de kan hitta varandra. Viktigt för duon är också att det finns en bredd, då de menar att de få gånger media rapporterar om musiklivet i norra Sverige är det bara en handfull artister som Hojja och Sofia Jannok som får representera hela Norrland.

”Norrativet vill jobba med att visa bredden vi vet ju vilket mullrande musikliv det finns i de här länen. Det är en del i att ge grogrund för yngre musiker. Även bokare och band från södra Sverige ska kunna få upp ögonen för vår region.”

Framåtblick

Det blir ett intressant samtal fyllt med framåtblick på Piteå och kulturlivet denna eftermiddag, med en kopp kaffe inne på Kajman. Josef och Linn ser både utmaningar och förbättringspotential. Men de tror på Piteå och menar att det faktiskt blåser mildare vindar kring kulturfrågorna i kommunen. De lyfter Piteås nya vision, med ”Mer av kul” som en viktig markör.

”Känslan är att mer av kul, gjorde att man lyfte fram musik och kultur som något viktigt. Att det prioriteras även av kommunen. Det pratas mer om kulturens roll i ett samhälle idag. Och det känns väldigt positivt.”

När jag tar på mig jackan igen skiftar ljuset över Rådhustorget i rosa. Inne på Kajman fortsätter förberedelserna. Snart ska ännu en artist kliva upp på den lilla scenen mitt i rummet. Ännu en kväll ska fyllas av människor som kanske inte känner varandra, men som delar något gemensamt.

Det som började som en rastlös tanke under pandemin har blivit en mötesplats. Ett rum där hjärta väger tyngre än kalkyler. ”Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman.” Det är inte en slogan. Det är uttalad vilja att fortsätta fylla luckor, skapa sammanhang och bygga grogrund för nästa generation musiker, arrangörer och publik.

Här på Kajman finns både viljan att göra och modet att börja.

Dela sidan med en vän

Starkt näringsliv

”Entreprenörskraften i Piteå är extremt stark och den ska vi vara stolta över ” 

Möt Piteås kommundirektör tillika VD för PIKAB, Mikael Salomonsson. En Umeåbo som valde Piteå mitt i livet. Varför? För att han såg något som utmanade. En stad med bubblande potential, men också utvecklingsområden Vi pratar om branschbalans, företagsklimat, entreprenörskraft, Norrbotniabanan och varför Piteå inte ska jaga varje etablering, utan snarare rätt etableringar. Och vad är det som krävs för att en kommun både ska vara attraktiv att bo i och redo för framtiden?
Min story

”Jag var nog lite rädd för att flytta tillbaka”

Hon visste det tidigt. Att hon inte skulle stanna. Att världen var större än Piteå och att hon behövde se den med egna ögon. Så när Camilla Neideman var 19 år packade hon väskorna och flyttade söderut. Det som följde blev år av musik, resor, boende i kollektiv, yoga, sökande och till slut en hemflytt fylld av både tvivel och nya insikter om vad Piteå är. För precis som Camilla inte är samma person idag, är inte heller det Piteå hon lämnade samma Piteå som hon kommit hem till. Det här är berättelsen om att våga lämna och om modet att återvända hem.
Attraktivt boende

150 mil tur och retur

Vad händer när man följer längtan hemåt? Efter 20 år i Skåne flyttade Jessica och hennes familj hem till Piteå igen. Flytten tillbaka till Piteå blev början på ett liv med trygghet, nya drömmar och helt nya möjligheter – både privat och i karriären. Deras berättelse är en påminnelse om att en hemflytt inte är ett steg tillbaka. Det kan vara steget framåt mot någonting nytt.
Min story

“Kulturen räddade mitt liv”

När Vincent mådde som sämst blev kulturen i Piteå det som höll honom uppe. Från ateljén på Kaleido till estetlinjen på Strömbacka fann han både trygghet, gemenskap och en framtid att tro på. Nu berättar han hur kultur faktiskt kan rädda liv. Här kan du läsa Vincents starka berättelse.
Attraktivt boende

60 år av hästliv och gemenskap

Från ett dragigt gammalt "Fuse" på Annelund till en av Norrbottens mest levande ridklubbar. Nina Lundmark som har varit med sedan klubben startade för 60 år sedan delar med sig av en berättelse fylld av minnen, människor och ögonblick som format Piteå Ridklubb. En berättelse om hästar – men framför allt om gemenskap.
Attraktivt boende

Pardejt hos Hansius – Karin och Niklas frå Love is Blind

Emil Hansius och Josefine Kitti har hittat hem, kärlek och trygghet i Piteå. Mötet med Love is Blind-paret Karin och Niklas var dock inte helt okomplicerat; Emil har tidigare reagerat på deras kärlekshistoria, vilket gjorde att spänningen låg i luften. När de bjuder in paret till en pardejt visar det sig snabbt att de har samma humor och syn på livet. Se filmen – vi utlovar skratt, feelgood och en underhållande diskussion om kärlek, relationer och livet i Piteå!