Om jakten på de stora etableringarna
Det har varit bråda tider för många av kommunerna i Norr- och Västerbotten, med stora etableringar inom ”Den gröna omställningen”. Här har Piteå stått lite vid sidan om, men Mikael har en lugnande inställning.
”Vi behöver inte känna panik över att omgivningen får stora etableringar, det är också en möjlighet för oss som kommun. Vi säger aldrig nej till en stor passande etablering, men vi både kan och bör vara selektiva. Det handlar om branschbalans, inte bara att springa på första bästa boll. Det ska matcha in i vårt samhällsbygge.”
Mikael menar att Piteå börjar vara redo, men att det krävs mer än bara etableringsfärdig mark.
”Även bostäder, en dynamisk arbetsmarknad, infrastruktur, matchande utbildningsplattformar, ett brett utbud av kultur och upplevelser och handel behöver vara på plats. Vi behöver ha en branschbalans över tid som erbjuder än större variation av arbetstillfällen där tjänstesektorn också blir en naturlig del av vår redan starka arbetsmarknad i Piteå och regionen.”
Förutsättningarna i Piteå är goda. Men jobbet måste också göras, menar Mikael
”Vi kan inte sitta här och vänta på nya etableringar, vi behöver i än större utsträckning arbeta proaktivt och uppsökande i syfte att uppvakta de företag som vi bedömer skulle matcha förutsättningarna vi kan erbjuda och medverka till utvecklingen av vår kommun och arbetsmarknaden.”
Han är tydlig med att konkurrensen är hård. Och att företag idag tittar bredare än förr. Frågor kring mark och infrastruktur är självklarheter. Men det har blivit viktigare att som etableringsort kunna erbjuda också en meningsfull fritid fylld med allt från kultur till evenemang och en levande stadsmiljö..
”Många internationella etableringar ställer frågor om hur samhällsstrukturen ser ut. Det är värden som har seglat högt upp på listan när internationella etableringar söker etableringsort. Det handlar om hur det ser ut med kultur och fritidsliv, föreningsliv, samhällsengagemang, evenemang, restauranger… Och för att kunna vara ett alternativ i konkurrensen blir det allt viktigare för oss som kommun att skapa förutsättningar för dem som ska leva, bo och jobba på orten.”
Samtidigt understryker han vikten av att också våga vara selektiv när det kommer till vilka etableringar som passar Piteå bäst.
”Det är klart att vi ska ha etableringar, men vi inte springa på varje boll. Vi har extremt värdefull mark och värdefull kompetens. Men vi behöver kanske inte de största etableringarna, istället ska vi medverka och skapa förutsättningar för vårt befintliga näringsliv att växa och naturligtvis också söka nya etableringar som möter och blir ett komplement till de näringar vi idag har etablerade i Piteå.”
Här har Mikael en tydlig bild av vad som behövs från kommunens håll:
”Det är viktigt att vi hjälper vårt näringsliv att hitta vägar fram. Vi behöver jobba mer tillsammans. Vi ska alltid vara möjliggörare. Så försöker jag kliva in i alla möten.”
En av utmaningarna när det gäller framtida etableringar är också precis det som väckte Mikaels intresse för uppdraget.
”Svenskt näringslivs företagsranking är en del av av det beslutsunderlag som ligger till grund för etableringar och en placering på 273 plats är inte okej.”
Men det kräver något mer än goda ambitioner. Rankingfrågan är en realitet.
Det är ingen defensiv ton när han pratar om Piteås placering i företagsrankingen. Snarare tvärt om. Förklaringen är inte att viljan saknats, utan att riktningen ibland gjort det. ”Vi har varit spretiga och sprungit i olika riktningar,” säger han, och menar att det finns fina ambitioner och en genuin vilja att skapa goda förutsättningar.
Mikael poängterar att de låga placeringarna i rankingen också handlar om tillgänglighet och bemötande, “vi har inte alltid den servicenivå som är både rimlig och krävs, ett konstaterande och en insikt som vi behöver förhålla oss till och framförallt göra något åt.”
Norrbotniabanan – avgörande för Piteås tillgänglighet
För Mikael är en sak tydlig: tillgänglighet är inte en detaljfråga. Den är avgörande.
“Norrbottniabanan är avgörande för arbetsmarknaden och för hur Piteå positionerar sig i framtiden. Placeringen av resecentrum är därför en avgörande fråga för Piteås fortsatta utveckling och möjlighet att bli en del av en dynamisk arbetsmarknadsregion. Forskningen är tydlig: Ett centralt placerat resecentrum ökar pendlingen med 30–40 procent och det skulle få en stor positiv inverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Piteå.“
Han återkommer till samma sak: vi får inte bli en ort man bara passerar i ytterkant.
”Det skulle vara förödande om ett resecentrum inte skulle placeras centralt och lättillgängligt. Genom närheten till stadskärnan och övrig kollektivtrafik. Ett resande med bil till ytterområde går inte att försvara i en framtida stadsplanering och skulle för många bidra till att bilen fortsatt blir det transportmedel som används för pendlingen till våra omgivande städer. Därtill kommer ett resecentrum centralt att medverka till den stadsomvandling vi eftersträvar för morgondagens hållbara och attraktiva miljöer “.
En vision som kräver mer än ord
Att bli Sveriges bästa plats att bo på är en hög ambition. Piteå kommun har utarbetat en ny vision som man kallar Vision 2050. En vision som under Mikaels ledning syftar till att vara mycket mer än en pappersprodukt. Mikael ser en kommun med stora möjligheter, men han räds inte för att se vad som också måste förändras och förbättras för att nå visionen.
”Vi har ju en hög vision om att bli Sveriges bästa plats att bo på. Det innebär att vi måste säkra morgondagens arbetstillfällen, där blir nya etableringar viktiga som komplement till den basnäring som redan finns. Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för ett välmående samhälle.”
Men visionen stannar inte där. “Alla våra verksamheter måste vara en del av och medverka till utvecklingen av Piteå, skolan genom att ge våra ungdomar de bästa förutsättningarna för att möta vuxenlivet, vår välfärdsleverans måste träffa och möta alla våra medborgares behov, vi behöver genom en aktiv stadsutveckling möta behovet av nya bostäder och grönområden”, menar Mikael. Samtidigt finns något annat som Mikael återkommer till. Identiteten.
”Vi behöver också ta tillbaka vårt ID som kultur- och evenemangsstad. Scener, utbud och bredd av kulturevenemang. Möjligheter finns , men vi behöver skapa fler platser och större utrymme för det lokala.”
Kanske är det så att självförtroendet delvis har tappats i samband med allt som händer i vår omgivning och närområde, resonerar Mikael.
”Förr andades Piteå musik och kultur. Det behöver vi ta tillbaka. Att Piteå blivit utsett till årets kulturkommun är samtidigt ingen slump, det stärker känslan av att vi redan är på väg. Och vi har en kulturell ådra i oss som vi ska vara stolta och rädda om. ”
Det handlar inte bara om stora evenemang. Det handlar om de små scenerna. Om ungdomarna, det lokala och om nästa generation.
Piteås största styrkor
När Mikael avslutningsvis lyfter några av Piteås styrkor återkommer han till något grundläggande: tryggheten.
”Piteå är en ort uppbyggd på grundläggande värderingar att vara stolt över. Det är en väldigt trygg stad, det finns inga socioekonomiskt utsatta områden, vi har en låg brottslighet, en tydlig entreprenörsanda och ett näringsliv fyllt av mycket privat närvarande ägande. Entreprenadkraften i Piteå är extremt stark och den ska vi vara stolta över.”
Det handlar om mer än statistik och siffror i rankingen. Det handlar om drivkraften att återinvestera. Om ett kulturliv och en idrottsrörelse som engagerar brett. Om byar som lever. Som Mikael sa i början av intervjun, han ser hur det bubblar.
”Vi kan erbjuda det vattennära läget, en stark centralort vilande på våra kransbyar som är extremt levande. Livskraften i byarna är unik och oerhört värdefull. Vi har ett rikt kulturliv och många bra restauranger. Sen finns det även en otroligt positiv kraft inom idrotten i Piteå, som engagerar och aktiverar väldigt många aktiva barn, ungdomar och vuxna.”
När jag lämnar stadshuset efter intervjun ser jag tydligt vad som är Mikaels stora drivkrafter. Ett genuint intresse för människor och ledarskap. En stark tävlingsinstinkt. En övertygelse om att Piteå har en spännande tid framför sig. Och en vilja att få den kommunala organisationen och näringslivet att utvecklas tillsammans.
Kanske har det för Mikael alltid i slutändan handlat om samma sak:
Att få laget att spela åt samma håll.