Piteå logotyp
Vill du flytta
till Piteå?

Text & Foto: Sara Lundberg

“Vi är nog lite anonyma här hemma i Piteå”

Bröderna Persson – fem generationer, ett hav och smaken av Norrbotten

Diset ligger stilla över Renö hamn när bröderna Persson styr ut mot öppet vatten. Löjfisket har börjat – en tid av hårt arbete, gemenskap och stolthet.
För Magnus och Krister Persson är det inte bara ett jobb. Det är ett arv, ett hantverk och en livsstil som doftar hav, tradition och Norrbotten.

Det är tidig morgon i Renö hamn. Från kajen syns två båtar röra sig ut mot horisonten – det är bröderna Persson, Magnus och Krister, på väg ut för att vittja näten. Löjfisket är i full gång, och för bröderna är det årets absoluta höjdpunkt.

– Det här är den bästa tiden på hela året, säger Magnus Persson. Hård och slitsam, men otroligt viktig. Allt vi gör kretsar kring de här veckorna.

Ett arv från havet

Magnus och storebror Krister driver Bröderna Persson, en av Sveriges mest välrenommerade producenter av löjrom och surströmming. Som femte generationens fiskare har de havet i blodet – de växte upp i en fiskeby utanför Piteå och följde med sin pappa, Martin Persson, ut på sjön redan som små.

Pappa Martin började fiska löjrom 1970 med utgångspunkt från just Renö hamn. Sedan dess har hantverket gått i arv – från far till söner – och lever vidare i familjens noggranna arbete med siklöjan, den lilla laxfisken som bara finns där vattnet är bräckt och klart.

– Siklöjan i Bottenviken är speciell, förklarar Magnus. Här rinner många älvar ut i havet och vattnet är friskt, kallt och mineralrikt. Det ger löjan en unik karaktär – och det märks i smaken.

Foto: Sara Lundberg

Smaken av Bottenviken

Endast löjrom som fiskas längs Bottenvikens svenska kust får kallas Kalix löjrom, och kvaliteten avgörs av både platsen och hantverket. En löja väger bara omkring 30 gram, och ur varje fisk tas knappt 10 procent av vikten i rom – beroende på säsong.

– Ju längre fram vi kommer i säsongen, desto mer rom, säger Magnus. Oktober är högsäsong. Vi fiskar ungefär fem veckor, från slutet av september till slutet av oktober.

Bröderna fiskar med två båtar – en var – men alltid tillsammans. Nätet är sälsäkert, för att skydda både fångst och djurliv. En bra dag kan de ta upp mellan fem och åtta ton fisk.

Ett hantverk på land

När båtarna lägger till i hamn tar nästa fas vid. På land väntar 15–20 personer som sorterar honlöja från hanlöja – ett arbete som kräver både erfarenhet och noggrannhet.

– Det tar tid att lära sig se skillnad, berättar Magnus. Det är ett riktigt hantverk.

Efter sorteringen klämmer mellan 25 och 30 personer rommen, och ytterligare några ansvarar för saltning och packning. Inget går till spillo – resterna används till djurfoder, fiskmjöl och fiskolja.

– Intet en fisk går till spillo, ler Magnus.

Foto: Sara Lundberg

Från Renö till Nobelmiddagen

Löjrommen från Bröderna Persson har blivit något av en symbol för kvalitet. Deras varumärke är välkänt i restaurangvärlden, särskilt på västkusten – och de har vid flera tillfällen levererat till Nobelmiddagen.

– Vi är nog lite anonyma här hemma i Piteå, säger Magnus. Men i södra Sverige vet de flesta vem vi är. Det känns fint att få sätta Piteå på kartan – på vårt sätt.

När solen börjar gå upp över Bottenviken har näten vittjats och fångsten är säkrad. Det blir en lång dag med rensning, sortering och förberedelser inför nästa tur. För bröderna Persson är det ett liv som rör sig i takt med årstiderna – mellan hav, händer och hjärta.

– Det är ett hårt arbete, säger Magnus, men det är också ett liv vi älskar.
Och kanske är det just därför smaken blir så speciell.

När säsongen är över väntar nya uppgifter – tillverkningen av surströmming, en annan tradition som lever starkt hos bröderna.

Foto: Sara Lundberg

Dela sidan med en vän

Attraktivt boende

Mer för pengarna. “I Piteå finns plats för ett rikare liv”  

Anna Marklund är stjärnmäklaren som bytte ett hektiskt liv i Stockholm mot Piteå. Här kan du läsa om Annas spaning på Piteå, Piteborna och bostadsmarknaden i Piteå. Vad är till exempel de tyngsta argumenten för att flytta hit? Vad är det som gör att Piteå är en attraktiv plats att bo, leva och verka på? Och hur het är egentligen bostadsmarknaden?
Min story

Sara skapar närproducerad matmagi i villakvarteret 

I ett lugnt villakvarter på Klubbgärdet i Piteå ligger en liten gårdsrestaurang med plats för 14 gäster. Locale är Sara Dupuich hjärteprojekt och här, i en gårdsstuga intill sitt eget hus, serverar hon en trerättersmeny lagad på lokala och ekologiska råvaror.  
Min story

Han har längtat hela livet – nu flyttar Michael hem till Piteå 

Michael Berglund har längtat tillbaka till Piteå hela livet. Nu tar han med sig familjen och flyttar hem. I intervjun delar Michael med sig av tankarna kring hemflytten, vad han ser som han tycker många Pitebor blivit hemmablinda för och vad det är som gör att just Piteå blir familjens nya hemort.
Min story

Med Piteå som bas och framtidsdrömmarna på spåret

För Sofia Henriksson började skidresan i spåren runt Piteå som liten i Storfors SK. Idag tävlar hon mot världseliten, med Piteå som bas och träningsmiljön i Piteå Elit som en viktig del av satsningen. Vägen dit har inte alltid varit enkel. Skador och motgångar har satt hennes vilja på prov flera gånger. Ändå fortsätter hon. Med samma driv som när allt började. Sofia berättar om uppväxten i Piteå, valet att flytta hem igen, livet som elitåkare och framtidsdrömmarna.
Starkt näringsliv

”Entreprenörskraften i Piteå är extremt stark och den ska vi vara stolta över ” 

Möt Piteås kommundirektör tillika VD för PIKAB, Mikael Salomonsson. En Umeåbo som valde Piteå mitt i livet. Varför? För att han såg något som utmanade. En stad med bubblande potential, men också utvecklingsområden Vi pratar om branschbalans, företagsklimat, entreprenörskraft, Norrbotniabanan och varför Piteå inte ska jaga varje etablering, utan snarare rätt etableringar. Och vad är det som krävs för att en kommun både ska vara attraktiv att bo i och redo för framtiden?
Mer av kul

”Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman”

En gulmålad träbyggnad mitt på Rådhustorget. En liten scen med ett stort hjärta och en tydlig vision: Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman. Idag är kulturföreningen Kajman en självklar del av Piteås kulturliv. Hur ser Josef och Linn på Piteå som kulturstad? Vad saknas? Och vad krävs för att nästa generation musiker ska få ta plats?