Mari Wigren bytte elitfotboll mot en passion för smaker. I år firar hennes restaurang Ångbryggeriet tio år och har blivit en central del av Piteås växande matscen. Med siktet inställt på en Michelinstjärna berättar Mari om valet att satsa på kockyrket, sina höga ambitioner och vad som gör Piteå till en så speciell plats.
Vägen till kockyrket var inte spikrak för Mari Wigren. Snarare lite krokig. Som barn älskade hon att stå i köket tillsammans med mamma, och många i hennes närhet såg restaurangskola som det självklara valet. Istället valde Mari att flytta till Norge och satsa på en karriär inom elitfotboll. När hon några år senare flyttade tillbaka till Sverige byttes fotbollen ut mot kockdrömmar.
– Jag fick ett erbjudande från Umeå IK, som var väldigt bra då, men tackade nej för att studera vidare på restauranglinjen. Mitt driv för mat var större än drivet att gå på träning varje dag, berättar Mari.
Såhär i efterhand, många år senare, är hon säker på att hon gjorde rätt val. Men under de där första åren kunde längtan efter fotbollen slå till hårt.
– Det var jättejobbigt i början, särskilt under vissa årstider och när jag kände doften av nyklippt gräs. Men jag kom över det ganska snabbt eftersom jag trivdes så bra med det jag gjorde. Nu ser jag på så många matcher jag kan. Jag har nog alla tv-kanaler man kan ha för att följa med i fotbollen.
Mari har vid det här laget drivit ett flertal restauranger i Umeå, Luleå, Gällivare och Piteå. En del erfarenheter beskriver hon som ”mina roligaste år”, andra som tuffare. 2023 tog hon beslutet att lägga ner restaurangen Arkipelag i Luleå. Numera satsar hon fullt ut på Ångbryggeriet i Piteå där
hon är vd, kökschef och sommelier.
– Jag har med åren lärt mig att prioritera mig själv och min familj. Det finns ingen som tackar dig om du jobbar ihjäl dig. Det som gjorde att jag ville satsa på bara en restaurang är att jag vill ha en Michelinstjärna. Man är lite kaxig som säger det i Norrbotten, men det är mitt främsta driv och dit jag vill.
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FSkarmavbild-2026-05-28-kl.-08.37.19.png)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FSkarmavbild-2026-05-28-kl.-08.43.04.png)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FSkarmavbild-2026-05-28-kl.-08.43.36.png)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FChristina-Skoog-fro-Pitea-Stories-9-scaled.jpg)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F10%2FPitea_Kommun_PIKAB_Elin_0548_landscape.jpg)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FTill-Pensionatet-fran-Sara-12-scaled.jpg)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FSkarmavbild-2026-05-21-kl.-11.05.09.png)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FSara-Dupisch-mindre-urval-13-scaled.jpg)
/https%3A%2F%2Fpiteastories.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FMichael-Berglund-m.-familj-webb-e1776926926937.jpeg)