Piteå logotyp
Vill du flytta
till Piteå?

Mikael Salomonsson, kommundirektör och VD PIKAB
Text & Foto: Sara Lundberg

Entreprenörskraften i Piteå är extremt stark  
och den ska vi vara stolta över ” 

Ledarskap och näringslivsutveckling har varit den röda tråden i Mikael Salomonssons liv. Idag axlar Mikael rollen som Piteås kommundirektör, tillika VD för Piteå kommunbolag (PIKAB). Med sig har han gedigen erfarenhet från både privata näringslivet och kommunala verksamheter. Från vd-roller, kommunchefskap och ett långt arbete med infrastruktur, logistik och etableringar.

Det var just möjligheten att mitt i livet få arbeta med dessa frågor i en ny miljö som lockade honom till Piteå. En stad han som Umeåbo tidigare mest betraktat på avstånd, men som han efter ett spännande telefonsamtal började se med en nyvunnen nyfikenhet.

I vårt samtal delar Mikael med sig av sina spaningar på Piteå, näringslivet och vad som egentligen krävs för att en kommun både ska vara attraktiv att bo i och redo att växa i.

Från hockeyrink till ledningsrum

Mikael är född och uppvuxen i Umeå, där han levt och verkat hela sitt liv. En stad som innefattat en rik fritid med friluftsliv, hockeydrömmar, familj och vänner men också ett helt yrkesliv. 

Tillbaka till hockeydrömmarna, som kanske med sina med och motgångar har format Mikael och hans yrkesval mer än man vid en första anblick kan tro. Under barn- och ungdomsåren var hockeyn viktig för Mikael. Han var aktiv under hela uppväxten men under slutet av tiden som junior fick hockeyn ett abrupt slut, då han och den dåvarande tränaren inte kom överens. Med resultatet att hockeyn försvann ur Mikaels liv under tio års tid, innan han fick frågan om att kliva in som ordförande i allsvenska moderklubben Björklöven. Där blev han kvar i 13 år. 

”Jag slutade spela på grund av tränaren, men det var också en grund till att jag själv ville bli ledare. Den upplevelsen gav mig erfarenheter som fick mig att fundera på djupet kring frågor som: hur ska en bra ledare vara?” 

Mikaels tidiga år i arbetslivet startade inom bygg- och entreprenörsbranschen. Redan innan han passerat 30-strecket fick han erbjudandet om att kliva in på sin första VD-roll på ett familjeägt företag i Umeå. 

” Jag klev in helt orädd, en aningen naivt och visst fick jag några blåmärken, men det var en både rolig och lärorik resa.” 

Mikael berättar att han redan som ung hade ett stort intresse för ledarskap, ett genuint intresse som växt genom åren. På frågan om vilken typ av ledare Mikael vill vara kommer svaret snabbt: 

”Jag tycker det är helt avgörande att vara närvarande. Det finns två typer av människor, den som sitter och väntar på sin tur att få prata eller den som verkligen lyssnar till vad som sägs. Jag vill vara den som lyssnar.” 

Det är ett återkommande tema i hans berättelse. Närvaro. Samspel. Och en tydlig insikt om att det är hur motgångar hanteras som gör hur framgångsrik man blir. Genom åren har Mikael haft ledande roller i både små familjeföretag, stora privatägda bolag och inom kommunala verksamheter. Den erfarenheten ser han som en av sina största tillgångar i rollen idag. 

”Det var tufft att komma från det privata med korta beslutsled och entreprenörstänk, in i det kommunala. Det är en erfarenhet och en förståelse jag har med mig idag. Jag tror det är en stor fördel i min nuvarande roll. Jag förstår varför ett lov, tillstånd eller annat myndighetsbeslut kan vara både brådskande och ibland helt avgörande för en företagare, samtidigt som jag också har förståelse för varför en del myndighetsbeslut måste få ta tid för att bli korrekta.  

De senaste sju åren, innan Mikael styrde kosan mot Piteå arbetade han på INAB i Umeå. Där låg frågor som bland annat infrastruktur och förutsättningar för tillväxt på bordet, när det kom ett oväntat samtal från Piteå. 

 ”Det är helt fantastiskt så mycket jag fick lära mig under mina år på INAB. Jag hade inga tankar på att lämna när jag plötsligt fick ett telefonsamtal från en rekryterare som tyckte jag skulle ta mig en titt på tjänsten som Näringslivschef och VD på PIKAB. Jag hade egentligen ingen relation till Piteå, men jag blev nyfiken.” 

Mikael Salomonsson
Foto: Sara Lundberg

Nya utmaningar som väckte tävlingsnerven 

Att valet föll på Piteå är inte en slump. Det är ett val som bottnar i att han ser något här som lockar och det som avgjorde valet var de goda förutsättningarna som Mikael ser i Piteå. 

”Jag såg nog en lite slumrande stad som inte riktigt funnit sin plats i den gröna omställningen som tagit fart i omgivningen genom stora etableringarMen jag ser hur det bubblar. Piteå har ett fantastiskt näringsliv och en vilja att hitta sin plats. Samtidigt är Piteå också en attraktiv plats att bo på som har oerhört fina förutsättningar att utvecklas och åter bli platsen i norr för kulturen, evenemangen och en branschbalans i harmoni med visionen där kunskapsintensiva arbetstillfällen tillsammans med akademin och forskningen blir lika naturliga inslag som industrin och den offentliga sektorn.” 

 Men minst lika tungt som de goda förutsättningarna vägde utmaningen: 

”Piteå är inte där man ska vara i Svensk Näringslivsranking, en utmaning som väckte tävlingsnerven i mig. Jag brinner för att utveckla näringslivsfrågorna och förutsättningarna för företagande och med mina erfarenheter hoppas jag kunna bidra till den förändrings- och utvecklingsresa som vi har framför oss. 

 Mikael beskriver även att Piteå har en samstämmighet inom politiken som han menar är unikt.  

“När jag träffade representanter från Piteå kommun såg jag en stor ödmjukhet. Man vill framåt. Inställningen från kommunens håll klickade in i alla mina värderingsboxar. Politiken har satt en gemensam vision. Det ger tydlighet i uppdraget. Där är politiken också duktig på att skapa förutsättningar, de stannar inte i hur-frågorna. Det ger oss det bästa förutsättningarna att vara trygga i vår roll och ta ansvar för vårt uppdrag”. 

Piteå överraskade 

Mikael berättar att det kändes spännande att kliva in i en helt ny miljö där han inte hade något nätverk. Han hade hört att i Piteå är det inte så lätt att bli accepterad. Men det såg han som en utmaning.  

”Det är nog vad som sedan överraskat mig mest med Piteå, hur varmt välkomnad jag har blivit. Man kommer väldigt fort in i samhället här.” 

Något annat som överraskade var hur starkt näringslivet i Piteå är. 

”Piteå har ett extremt starkt näringsliv, starkare än vad jag trodde. Familjeägda företag med en investeringsvilja som jag skulle säga är unikt för Piteå. Det är en extrem kraft och en resurs som är ovärderlig ur många aspekter, se bara hur de privata fastighetsägarna har medverkat till utvecklingen av vår stadskärna och bostadsbyggandet.”  

Piteandan, på gott och på ont 

Något som enligt Mikael kännetecknar en Pitebo är ett gott självförtroende. Den omtalade “Piteåandan” är en styrka.
Men ibland kan den också bli ett hinder. 

”Det är en i många stycken stor styrka, men ibland också bli ett hinder i möjligheten att tillvara ta det som händer och erbjuds i vår omgivning, det kan finnas goda exempel och lösningar som vi inte tillvaratar genom en ibland övertro på oss själva. Jag tror vi har en del att vinna på att visa en större nyfikenhet kring vad som händer i vår omgivning och visa vår förmåga att ibland tillvarata lösningar som bidrar till vår fortsatt utveckling. Samtidigt ska vi också vara extremt stolta och värna om den drivkraft som tagit Piteå till vad det är idag”. 

 

 

Mikael Salomonsson
Foto: Sara Lundberg

Om jakten på de stora etableringarna 

Det har varit bråda tider för många av kommunerna i Norr- och Västerbotten, med stora etableringar inom ”Den gröna omställningen”. Här har Piteå stått lite vid sidan om, men Mikael har en lugnande inställning. 

”Vi behöver inte känna panik över att omgivningen får stora etableringar, det är också en möjlighet för oss som kommun. Vi säger aldrig nej till en stor passande etablering, men vi både kan och bör vara selektiva. Det handlar om branschbalans, inte bara att springa på första bästa boll. Det ska matcha in i vårt samhällsbygge.” 

Mikael menar att Piteå börjar vara redo, men att det krävs mer än bara etableringsfärdig mark.  

”Även bostäder, en dynamisk arbetsmarknad, infrastruktur, matchande utbildningsplattformar, ett brett utbud av kultur och upplevelser och handel behöver vara på plats. Vi behöver ha en branschbalans över tid som erbjuder än större variation av arbetstillfällen där tjänstesektorn också blir en naturlig del av vår redan starka arbetsmarknad i Piteå och regionen.” 

Förutsättningarna i Piteå är goda. Men jobbet måste också göras, menar Mikael 

”Vi kan inte sitta här och vänta på nya etableringar, vi behöver i än större utsträckning arbeta proaktivt och uppsökande i syfte att uppvakta de företag som vi bedömer skulle matcha förutsättningarna vi kan erbjuda och medverka till utvecklingen av vår kommun och arbetsmarknaden.”  

Han är tydlig med att konkurrensen är hård. Och att företag idag tittar bredare än förr. Frågor kring mark och infrastruktur är självklarheter. Men det har blivit viktigare att som etableringsort kunna erbjuda också en meningsfull fritid fylld med allt från kultur till evenemang och en levande stadsmiljö.. 

”Många internationella etableringar ställer frågor om hur samhällsstrukturen ser ut. Det är värden som har seglat högt upp på listan när internationella etableringar söker etableringsort. Det handlar om hur det ser ut med kultur och fritidsliv, föreningsliv, samhällsengagemang, evenemang, restauranger… Och för att kunna vara ett alternativ i konkurrensen blir det allt viktigare för oss som kommun att skapa förutsättningar för dem som ska leva, bo och jobba på orten.” 

Samtidigt understryker han vikten av att också våga vara selektiv när det kommer till vilka etableringar som passar Piteå bäst.

”Det är klart att vi ska ha etableringar, men vi inte springa på varje boll. Vi har extremt värdefull mark och värdefull kompetens. Men vi behöver kanske inte de största etableringarna, istället ska vi medverka och skapa förutsättningar för vårt befintliga näringsliv att växa och naturligtvis också söka nya etableringar som möter och blir ett komplement till de näringar vi idag har etablerade i Piteå.” 

Här har Mikael en tydlig bild av vad som behövs från kommunens håll:

”Det är viktigt att vi hjälper vårt näringsliv att hitta vägar fram. Vi behöver jobba mer tillsammans. Vi ska alltid vara möjliggörare. Så försöker jag kliva in i alla möten.” 

En av utmaningarna när det gäller framtida etableringar är också precis det som väckte Mikaels intresse för uppdraget.

”Svenskt näringslivs företagsranking är en del av av det beslutsunderlag som ligger till grund för etableringar och en placering på 273 plats är inte okej.” 

Men det kräver något mer än goda ambitioner. Rankingfrågan är en realitet.
Det är ingen defensiv ton när han pratar om Piteås placering i företagsrankingen. Snarare tvärt om. Förklaringen är inte att viljan saknats, utan att riktningen ibland gjort det.  ”Vi har varit spretiga och sprungit i olika riktningar,” säger han, och menar att det finns fina ambitioner och en genuin vilja att skapa goda förutsättningar. 

Mikael poängterar att de låga placeringarna i rankingen också handlar om tillgänglighet och bemötande, “vi har inte alltid den servicenivå som är både rimlig och krävs, ett konstaterande och en insikt som vi behöver förhålla oss till och framförallt göra något åt.”  

Norrbotniabanan – avgörande för Piteås tillgänglighet 

För Mikael är en sak tydlig: tillgänglighet är inte en detaljfråga. Den är avgörande.

“Norrbottniabanan är avgörande för arbetsmarknaden och för hur Piteå positionerar sig i framtiden. Placeringen av resecentrum är därför en avgörande fråga för Piteås fortsatta utveckling och möjlighet att bli en del av en dynamisk arbetsmarknadsregion. Forskningen är tydlig: Ett centralt placerat resecentrum ökar pendlingen med 30–40 procent och det skulle få en stor positiv inverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Piteå.

Han återkommer till samma sak: vi får inte bli en ort man bara passerar i ytterkant. 

”Det skulle vara förödande om ett resecentrum inte skulle placeras centralt och lättillgängligt. Genom närheten till stadskärnan och övrig kollektivtrafik. Ett resande med bil till ytterområde går inte att försvara i en framtida stadsplanering och skulle för många bidra till att bilen fortsatt blir det transportmedel som används för pendlingen till våra omgivande städer. Därtill kommer ett resecentrum centralt att medverka till den stadsomvandling vi eftersträvar för morgondagens hållbara och attraktiva miljöer “.

En vision som kräver mer än ord 

Att bli Sveriges bästa plats att bo på är en hög ambition. Piteå kommun har utarbetat en ny vision som man kallar Vision 2050. En vision som under Mikaels ledning syftar till att vara mycket mer än en pappersprodukt. Mikael ser en kommun med stora möjligheter, men han räds inte för att se vad som också måste förändras och förbättras för att nå visionen.  

”Vi har ju en hög vision om att bli Sveriges bästa plats att bo på. Det innebär att vi måste säkra morgondagens arbetstillfällen, där blir nya etableringar viktiga som komplement till den basnäring som redan finns. Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för ett välmående samhälle.” 

Men visionen stannar inte där. “Alla våra verksamheter måste vara en del av och medverka till utvecklingen av Piteå, skolan genom att ge våra ungdomar de bästa förutsättningarna för att möta vuxenlivet, vår välfärdsleverans måste träffa och möta alla våra medborgares behov, vi behöver genom en aktiv stadsutveckling möta behovet av nya bostäder och grönområden”, menar Mikael. Samtidigt finns något annat som Mikael återkommer till. Identiteten. 

”Vi behöver också ta tillbaka vårt ID som kultur- och evenemangsstad. Scener, utbud och bredd av kulturevenemang. Möjligheter finns , men vi behöver skapa fler platser och större utrymme för det lokala.” 

Kanske är det så att självförtroendet delvis har tappats i samband med allt som händer i vår omgivning och närområde, resonerar Mikael. 

”Förr andades Piteå musik och kultur. Det behöver vi ta tillbaka. Att Piteå blivit utsett till årets kulturkommun är samtidigt ingen slump, det stärker känslan av att vi redan är på väg. Och vi har en kulturell ådra i oss som vi ska vara stolta och rädda om. ” 

Det handlar inte bara om stora evenemang. Det handlar om de små scenerna. Om ungdomarna, det lokala och om nästa generation. 

Piteås största styrkor 

När Mikael avslutningsvis lyfter några av Piteås styrkor återkommer han till något grundläggande: tryggheten. 

”Piteå är en ort uppbyggd på grundläggande värderingar att vara stolt över. Det är en väldigt trygg stad, det finns inga socioekonomiskt utsatta områden, vi har en låg brottslighet, en tydlig entreprenörsanda och ett näringsliv fyllt av mycket privat närvarande ägande. Entreprenadkraften i Piteå är extremt stark och den ska vi vara stolta över.” 

Det handlar om mer än statistik och siffror i rankingen. Det handlar om drivkraften att återinvestera. Om ett kulturliv och en idrottsrörelse som engagerar brett. Om byar som lever. Som Mikael sa i början av intervjun, han ser hur det bubblar. 

”Vi kan erbjuda det vattennära läget, en stark centralort vilande på våra kransbyar som är extremt levande. Livskraften i byarna är unik och oerhört värdefull. Vi har ett rikt kulturliv och många bra restauranger. Sen finns det även en otroligt positiv kraft inom idrotten i Piteå, som engagerar och aktiverar väldigt många aktiva barn, ungdomar och vuxna.” 

När jag lämnar stadshuset efter intervjun ser jag tydligt vad som är Mikaels stora drivkrafter. Ett genuint intresse för människor och ledarskap. En stark tävlingsinstinkt. En övertygelse om att Piteå har en spännande tid framför sig. Och en vilja att få den kommunala organisationen och näringslivet att utvecklas tillsammans.  

Kanske har det för Mikael alltid i slutändan handlat om samma sak:
Att få laget att spela åt samma håll. 

Snabba frågor till Mikael

Förvalta eller utveckla?  

Mod eller trygghet?  

Spets eller bredd? 

Piteå Hockey eller Björklöven? 

Gå på stan eller ut i naturen? 

 

Vilken Pitebo skulle du vilja träffa över en middag? Adam Layoni, det är ju för våra unga vi bygger samhället. 

Dela sidan med en vän

Min story

Sara skapar närproducerad matmagi i villakvarteret 

I ett lugnt villakvarter på Klubbgärdet i Piteå ligger en liten gårdsrestaurang med plats för 14 gäster. Locale är Sara Dupuich hjärteprojekt och här, i en gårdsstuga intill sitt eget hus, serverar hon en trerättersmeny lagad på lokala och ekologiska råvaror.  
Min story

Han har längtat hela livet – nu flyttar Michael hem till Piteå 

Michael Berglund har längtat tillbaka till Piteå hela livet. Nu tar han med sig familjen och flyttar hem. I intervjun delar Michael med sig av tankarna kring hemflytten, vad han ser som han tycker många Pitebor blivit hemmablinda för och vad det är som gör att just Piteå blir familjens nya hemort.
Min story

Med Piteå som bas och framtidsdrömmarna på spåret

För Sofia Henriksson började skidresan i spåren runt Piteå som liten i Storfors SK. Idag tävlar hon mot världseliten, med Piteå som bas och träningsmiljön i Piteå Elit som en viktig del av satsningen. Vägen dit har inte alltid varit enkel. Skador och motgångar har satt hennes vilja på prov flera gånger. Ändå fortsätter hon. Med samma driv som när allt började. Sofia berättar om uppväxten i Piteå, valet att flytta hem igen, livet som elitåkare och framtidsdrömmarna.
Mer av kul

”Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman”

En gulmålad träbyggnad mitt på Rådhustorget. En liten scen med ett stort hjärta och en tydlig vision: Det som inte finns i Piteå, det ska finnas på Kajman. Idag är kulturföreningen Kajman en självklar del av Piteås kulturliv. Hur ser Josef och Linn på Piteå som kulturstad? Vad saknas? Och vad krävs för att nästa generation musiker ska få ta plats?
Min story

”Jag var nog lite rädd för att flytta tillbaka”

Hon visste det tidigt. Att hon inte skulle stanna. Att världen var större än Piteå och att hon behövde se den med egna ögon. Så när Camilla Neideman var 19 år packade hon väskorna och flyttade söderut. Det som följde blev år av musik, resor, boende i kollektiv, yoga, sökande och till slut en hemflytt fylld av både tvivel och nya insikter om vad Piteå är. För precis som Camilla inte är samma person idag, är inte heller det Piteå hon lämnade samma Piteå som hon kommit hem till. Det här är berättelsen om att våga lämna och om modet att återvända hem.
Starkt näringsliv

“Piteås styrkor och möjligheter är hur många som helst”

I ett samtal om utveckling, framtidstro, visioner och mod kan du här läsa om kommunens nya utvecklingschefs spaning på Piteå. Hur ser Mats Berg på Piteås styrkor och utmaningar? Vad tycker han om nya visionen? Vad är det vi tar för givet? Och har vi blivit hemmablinda?