En växande hemlängtan
Jessica och Pelle trivdes i Skåne. Det var ett liv med puls och stimulerande jobb. Paret rotade sig i den nya hemorten Malmö där de köpte och totalrenoverade ett gammalt hus och fick två barn. Men allt eftersom barnen blev större började också samtalen vid köksbordet allt oftare handla om den stora frågan – Ska vi ändå inte flytta hem igen?
“Det var när Pelles pappa gick bort som tankarna på att flytta hem kom på riktigt. Vi kände att det var tufft att bo så långt ifrån. Vi kände båda två att vi behövde vara närmare familjen och att barnen skulle få en större del av våra familjer i sitt liv. Det blev så tydligt att de finns ju inte för alltid.”
Varje sommar tog Jessica och Pelle med sig barnen och åkte hem till Piteå. “Det var underbart att komma hem, somrarna var fantastiska och från barnen var det gråt och tandagnisslan varje gång vi skulle tillbaka till Skåne.”
Ett oväntat telefonsamtal väckte en gammal barndomsdröm
En sommar på slutet av semestern, när familjen hade packat för att åka hem till Skåne ringde telefonen, det var grannen från Lillpite som undrade om de skulle vara intresserade av att köpa den gula gamla Norrbottensgården i byn. Gården som kallades “Rangas”, efter kvinnan som hade bott där.
“Jag minns att vi i princip satt i bilen packade och klara för Skåne när vi fick samtalet. Jag hade drömt om den där gården redan som barn: ” där skulle jag vilja bo”, men i vuxen ålder hade jag inte grubblat mycket på det. Det var en barndomsdröm som hade litegrann fallit i glömska, men när vi fick erbjudandet kändes det plötsligt så självklart. Klart vi måste köpa det!”
Jessica och Pelle fick en nyckel och direkt när de klev in i det gamla huset kände de att de kommit rätt. Tanken med köpet var inte att flytta hem. Det var att huset skulle vara en plats att bo på när de kom hem på somrarna, en egen samlingsplats att kunna bjuda hem släkt och vänner till. “Sen såddes ett frö att det kanske är här vi ska bo. Svärfars bortgång, barnen som blev äldre och saknaden av familjen… huset var nog den sista pusselbiten som gjorde att vi kände ”nu återvänder vi”, minns Jessica.
“Vi ville ge barnen rötterna. Man blir otroligt patriotisk när man har bott hemifrån länge. Man ser sin hemstad i ett nytt ljus. Jag vill att barnen ska kunna varje gupp i vägen där man cyklat själv. Det finns något så djupt rotat, fina minnen och känslor som man vill att barnen ska få. Och Pelle ville verkligen inte att barnen skulle behöva växa upp i en storstad. Det handlade nog mycket om trygghet. Det fanns ingen återvändo för honom på den frågan.”
Till en början var Rangas ett andhål. En plats att samlas när familjen kom hem på sommaren. Men julen 2017 bestämde de sig. “Barnen var 5 och 9, det kändes som nu eller aldrig.”
Drömhuset som växte fram på distans
Jessica anlitade sina två bröder och pappa som alla är snickare till att ge nytt liv åt den gamla Norrbottensgården.
“Min ena bror, Jörgen, var den första som fick veta att vi planerade att flytta hem. Han blev jätteglad och ville gärna ta på sig byggprojektet. När vi sedan berättade för våra familjer möttes vi av glädje, vissa grät, det var fantastiskt att få de reaktionerna, att alla blev så glada, inte minst våra föräldrar såklart.” minns Jessica
Redan i februari 2018 påbörjades den stora renoveringen av gården. En renovering som till största del skedde på distans, då vardagspusslet med jobb och skola nere i Malmö fortsatte precis som vanligt, samtidigt som husprojektet tog fart. Att renovera ett gammalt hus är en utmaning och alla val som behöver göras är många. Men Jessica och Pelle är inte personer som räds ett projekt. Jessica menar snarare att de alltid haft gemensamma projekt och att det ofta varit ett kitt i deras relation. Med erfarenhet av den omfattande husrenoveringen i Malmö i kombination med Jessicas stora intresse för inredning påbörjades nu ett gediget planeringsarbete. 150 mil norrut började Jessicas bröder och pappa riva ut allt som skulle bort i den gamla Norrbottensgården. “Det var bara timret var kvar.” berättar Jessica.
“Jörgen var arbetsledare, han är min klon fast i snickarformat och vet precis hur jag vill ha det. Jag och Pelle hade jobbat varenda kväll med planeringen av renoveringen i ett halvårs tid. Vi hade ritat in varenda detalj, från eluttag och köksinredning till fasadbeklädnad. Det var ett stort jobb, men också väldigt roligt. Det blev många kvällar med ett glas vin och husplanering i AutoCad innan bygget körde igång. Snickarna fick en hel bibel att utgå från av oss”, skrattar Jessica
Renoveringen av huset tog drygt ett halvår, och nästkommande sommar kunde de flytta in i drömhuset. “Nu har vi bott här sedan 2018 och vi är så otroligt nöjda med hur huset blev, det blev precis så bra som vi hade tänkt oss.”