Kanske är det just den reaktionen som säger något om det som sitter kvar. Trots många år i Stockholm bär Sanna med sig sin dialekt, sin värme – och sina rötter från Svensbyn utanför Piteå. Sanna berättar om de varma människorna, atmosfären, småskaligheten och det oslagbara ljuset under sommarhalvåret som några av de finaste delarna hon tar med sig från sin gamla hemstad.

Sanna Dahlén är Stockholmsbaserade mode- och reklamfotografen från Piteå, som plåtat stora jobb för varumärken som Lancôme, Gina Tricot och Caia. Hon har även fotat åt stora magasin som Café Magazine, Plaza, KING och Damernas Värld. I sitt jobb har hon fått porträttera många kända profiler, som till exempel Omar Rudberg, Armand Duplantis och Efva Attling. Sanna är just nu även aktuell med att ha fotat många av de proffsiga bilderna på profilerna som du kan läsa om här på Piteå Stories.

I intervjun kan du läsa om hur Sannas intresse för skapande ledde henne till en karriär inom en tuff bransch och givetvis också om en gnutta hemlängtan och konkurrensfördelen med att prata Pite-dialekt i storstan.

Jag träffade Sanna över en kopp kaffe när hon var uppe i Piteå för jobb och ett efterlängtat besök hos föräldrarna som bor kvar i Svensbyn. Det är tidigt på förmiddagen och i caféet sitter redan många gäster och tar en morgonkaffe när Sanna kommer in, med ett stort leende och en energi som smittar.

Sanna, som är född och uppvuxen i Svensbyn berättar om en trygg och härlig barndom med många fina minnen från uppväxten ute på landet. Redan under unga år var Sanna intresserad av att skapa.

– Jag hade en jättebra uppväxt i Piteå och skulle gärna ge mina egna barn den uppväxten. Jag upplevde att det inte fanns begränsningar när man ville göra något, det fanns många projekt som stöttade ungas kreativitet och det fanns utrymme för kreativitet och skapande.

Direkt efter gymnasiet planerade Sanna att flytta för att plugga, gärna i Stockholm var planen. Sanna satte sig ned och sökte på nätet, då hon plötsligt fick syn på en utbildning som hade precis det hon hade sökt efter: Mediedesign, grafisk form och foto.

– Jag blev så glad när jag hittade utbildningen, det här är precis det jag vill göra, tänkte jag! Sen fick jag se att utbildningen var i Piteå, säger Sanna och skrattar, så jag fick bli kvar i några år till!

Trots att utbildningen fanns på Musikhögskolan i Piteå valde Sanna att flytta in till Campus. Hon berättar om en rolig och lärorik tid där hon lärde känna många nya människor. Vänner som hon har kvar än idag.

– Det var som att flytta in i en helt ny värld, med en hel massa nya människor i blandade åldrar som kom från olika städer och alla hade olika kunskaper, men kreativiteten var gemensam. Det var fantastiskt nytt och roligt att få läsa en utbildning som jag var intresserad av, en bra tid helt enkelt. Under utbildningen fick jag också upp ögonen för branschen, jag växte upp i en akademikerfamilj, men nu fick jag verkligen syn på att det gick att jobba med sitt intresse, jag fick se att det var ett riktigt yrke.

Efter utbildningen fick Sanna jobb på en byrå i Stockholm. Flyttlasset gick till huvudstaden och där jobbade hon som grafisk formgivare i några år. När Sanna sedan var 24 år började hon jobba med sitt stora intresse på heltid.

– Jag hade mycket kontakter via jobbet på byrån och började få fotouppdrag via mindre reklambyråer. Jag tackade ja till det mesta. Jag visste att jag ville hålla på med modefoto, men det är svårt att slå sig in där utan att assistera en känd fotograf. Det är först på senare år jag har jobbat mig upp och får jobba med stora modemärken efter en hel massa hundår, säger Sanna och skrattar.

Det märks på glöden i ögonen att Sanna brinner för sitt jobb och Sanna berättar engagerat om allt hon fått se, uppleva och lära sig under åren i yrket.

Samtidigt som Sanna får jobba med sitt stora intresse och har många roliga uppdrag berättar hon att det inte alltid är så lätt att få ihop pusslet när man har små barn där hemma. En plåtning är väldigt tidskrävande och Sanna berättar att hon har många långa arbetsdagar som kräver att sambon kan stötta upp där hemma.

– Jag tycker det är otroligt roligt att jag får resa mycket i jobbet och jobba med många härliga människor. Jag gjorde till exempel nyligen två kampanjer med Ellos i Malaga. Jag älskar att fota på location där man får jobba både med människan och miljön – sen är det såklart roligt att det jag gör också syns någonstans. Det är roligt med alla resor, men det är också viktigt med ett hållbart arbetsliv. Att kunna få ihop tiden med familjen när man även behöver resa iväg.

Sanna har genom åren jobbat mycket med olika kändisar. Hon berättar att de allra flesta är supertrevliga och roliga att jobba med, samtidigt som tidschemat ibland kan vara ganska pressat.

– Jag jobbar mycket med människan och vill att den jag fotar ska känna sig bekväm, men kändisarna har inte alltid så mycket tid. Jag är noga med förberedelserna och rekar alltid miljöer och poser innan. Modeföretagen vill visa upp kläderna, men där kan det krävas en del känsla och rutin för att hitta en pose som funkar både i bild och för personen som jag fotar, berättar Sanna.

Vad brinner du för inom yrket?

– Jag brinner för att skapa och ta inspirerande bilder. Inom mode till exempel, där är kläder också färg och form. Företagen vill gärna ha konstnärligt starka koncept, det är därför jag dras till den genren. Man måste anpassa sig till kundens varumärke och skapa fotografiska koncept med en bildstil som passar varumärket, samtidigt som det är ett bildspråk som jag står för. Min egen bildstil är varm och inkluderande, jag tycker det är väldigt viktigt med mänsklighet. När vi växte upp på 2000-talet var det ett otroligt smalt ideal, det känns viktigt för mig att inte spä på dåliga ideal och jobba med modeller som är sunda. Jag är väldigt medveten om hur modebilder kan påverka unga och jag är gärna med och påverkar när jag kan.

Vad är det svåraste med yrket tycker du?

– Det är ofta svårt att få kunderna att förstå hur mycket tid det tar att ta en bra bild, ibland blir man inslängd och har dåliga förutsättningar från start. Men det har blivit lättare med åren, jag litar mer på mig själv och mitt öga och mina kunskaper än vad jag gjorde från början. Jag har nog alltid känt av en släng av Imposter Syndrome men är mer trygg i vad jag själv kan och vågar tycka till och rekommendera kunder nu när jag litar mer på min egen förmåga. Att fota är som en tävlingsdag, det är ett fysiskt krävande jobb som tar mycket energi. Man måste ge väldigt mycket av sig själv och hela tiden parera både beställaren och modellerna.

Har det varit svårt att bygga ditt eget varumärke i en storstad där konkurrensen är stor?

– Det handlar mycket om att hitta sin egen stil. Det kan vara svårt när man jobbar med kommersiellt foto och produktfoto. Men jag har nog haft en fördel av min Pite-dialekt. Många tycker att man låter trevlig när man pratar norrländska. En annan fördel med mitt Pite-ursprung tror jag är att man är uppvuxen med att jobba hårt. Det blir ett slags underdog-perspektiv när man ska slå sig in och bli ett namn i en storstad, det gäller att visa vad man kan och visa att man kan leverera.

Funderar du någon gång på att flytta hem igen?

– Jag älskar Piteå och skulle inte ha något emot att flytta hem. Jag har både familj och vänner i Piteå, men både mitt och sambons jobb kräver att vi bor i Stockholm, berättar Sanna

Vad är det bästa med Piteå tycker du?

– Det är människorna. Och vintern slår Stockholmsvintern alla dagar i veckan. Hela atmosfären i Piteå är en annan. Det är mindre trafik och allt är mer småskaligt och mysigt. Men det jag tänker på i första hand är främst alla trevliga människor. Jag har ett starkt minne från när jag kom från Stockholm en gång då jag inte hade varit hemma på ett tag och gick in till skomakaren i Piteå. Då sköljde det över mig hur trevlig och varm han var. Allt känns väldigt äkta och genuint i Piteå, det är inte lika mekaniskt som i Stockholm. Sen är ju ljuset på sommaren i Piteå magiskt. Även närheten till naturen och skidbackar är något jag uppskattar. Och viktigast av allt, närheten till familjen, det kan jag sakna i Stockholm.

Du som har flyttat från Piteå, hur ser du på Piteå idag?

-Jag har ju bott i Stockholm i många år. Jag märker att folk blir glada när jag säger att jag är från Piteå. Många skiner upp och har hört gott om Piteå och säger att de skulle vilja åka upp. Piteå har utvecklats mycket sedan jag flyttade, det är mer restauranger och större utbud, mer matkultur, det händer mycket, många roliga evenemang och många eldsjälar som gör mycket. Jag flyttade inte för att jag misstrivdes i Piteå. Jag flyttade till något, inte från något. Det känns fint att jag har två bra hemorter.