”Det är väldigt tryggt och lugnt här i Piteå och det känns bra att kunna ge barnen den uppväxten”

I början av 2020 träffade Josefine Emil Hansius, efter att ha skrivit ett DM till honom på sociala medier.

– Inte för att jag var intresserad… men jag tyckte Emil verkade vara en fin person. Vi skrev lite med varandra, sen bjöd Emil ut mig på dejt och på den vägen var det. Vi hittade varandra direkt.

Strax efter Josefine och Emil hade träffats första gången kom pandemin och Josefine berättar att det var tufft att ta sig till varandra under pandemin. Det är exakt 100 mil mellan Piteå och Norrköping där Josefine bodde. Ganska snabbt kände Emil och Josefine att de ville bo tillsammans. De träffades i januari och flyttade ihop i juni. Josefine hade precis fått ett nytt jobb i Linköping där hon var med och startade upp en ny HM-butik. Men Emil hade ett flexibelt jobb och det var lättare för honom att flytta, så han flyttade ned till Josefine i Linköping. Josefine berättar att hon inte trivdes i Linköping och valet att flytta till Piteå kändes enkelt.

– Emil hade sagt till mig att ”om jag flyttar ned, då ska du flytta med mig upp sen”. För Emil är familjen väldigt viktig och jag märkte att Emil saknade sin familj så himla mycket, det bidrog till beslutet att flytta upp till Piteå. Emil sålde verkligen in Piteå med bra grejer, hur tryggt det är, hur vackert det är, att man kan köra snöskoter och grilla, ta sig ut i naturen, ut på stugan, åka vattenskoter, midnattssolen… Dessutom älskar jag norrsken, säger Josefine.

Ganska snabbt efter flytten blev Josefine gravid. För två och ett halvt år sedan föddes sedan tvillingarna Leo och Lily.

– När vi fick reda på att vi var gravida kändes det att vi var i rätt stad, det är väldigt tryggt och lugnt här i Piteå och det känns bra att kunna ge barnen den uppväxten. Det är nära till allt och det är en fin natur det känns jättebra. Det känns fint att barnen får växa upp i ett lugn. Dessutom känns förskolan jättebra och det är bra pedagoger.

Vad tänkte du om Piteå innan du flyttade hit?

– De fördomarna man hade om norra Sverige var att städerna skulle kännas mindre, att det inte fanns butiker. Det är mer människor här uppe än vad man tror. En annan fördom var kylan. Även fast det är minus 20 så är det inte lika kallt. Jag minns en gång när jag såg på vädret med min mamma, det skulle vara -30 där uppe, då tänkte jag fy fan där skulle jag aldrig kunna bo, några år senare bodde jag där, säger Josefine och skrattar.

Hur var det att komma till Piteå som nyinflyttad?

– Jag tycker faktiskt att det har varit ganska svårt att hitta mötesplatser och sammanhang där man kan lära känna nya vänner, det är nog lite svårare i vuxen ålder. Jag umgås mest med Emil och hans kompisar. Jag har ju varit på öppna förskolan och så med barnen, men det är inte så lätt att komma någon nära. Vi träffar grannar. Men jag tycker det är svårt att hitta sammanhangen vart man ska träffa nya människor.

Det jag gillar med Piteå är att alla hälsar, när man går på promenad så hälsar alla, på så sätt är Piteborna väldigt inbjudande, men just att komma in i en umgängeskrets är svårare.

 Vad tänker du om utbudet i Piteå?

– Vi har många fina och bra restauranger med hög kvalitet, men jag skulle vilja ha ett mellanting, typ libanesiskt. Just nu är det antingen lyx eller snabbmat. Vi är egentligen ganska dåliga på att utforska stan kulturellt, vi är mycket hemma med barnen och kommer inte ut så mycket. När vi inte är hemma åker vi ofta iväg på resor och ibland åker vi till Stockholm på jobb. Jag tycker egentligen att det mesta man behöver finns i Piteå, men det är klart att man saknar vissa butiker.

Vad skulle du säga är det bästa och sämsta med Piteå?

– Det bästa är lugnet. Det är en vacker stad med trevliga människor. Det sämsta måste vara att det är vinter i tio månader, säger Josefine och skrattar.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att flytta till Piteå?

– Gör det! Jag tycker det är en jättefin och härlig stad att bo i. Man ska prova. Man kan ju alltid flytta tillbaka om man inte skulle trivas, men det tror jag att man gör.