Piteå logotyp

Text & Foto: Sara Lundberg

”Jag är och vill vara en pitebo” – Anneli hittade drömjobbet i Piteå

 

Vi träffade civilingenjören Anneli som jobbar på Smurfit Westrock i Piteå, där hon ansvarar för Pappersmaskin 2. Anneli berättar om ett roligt, utvecklande och omväxlande jobb – med arbetsdagar som består av samarbete, problemlösning och ett stort mått arbetsglädje. 

Från inlandsskogarna längs Piteälven

I början av 60-talet gick startskottet för inte mindre än två pappersbruk i Piteå. 1961 invigdes SCA i Munksund och året därpå togs Assi i bruk, numera Smurfit Westrock. När Piteå fick sitt andra pappersbruk i början av 60-talet var det inte bara en industri som tog form, det var också starten för en samhällsbyggare och Piteås idag största privata arbetsgivare.

Året var 1962 när fabriken reste sig vid Piteälvens strand, där stockarna från inlandsskogarna förr flottades ned längs Piteälven. Här fanns både skogen och älven. Det var helt enkelt ingen slump att fabriken placerades på detta vattennära läge. Tack vare de goda flottningsmöjligheterna var det en självklar plats för en fabrik som skulle förändra både stadens siluett och framtiden för tusentals pitebor.

Och fabriken skulle komma att växa. Från en pappersmaskin till två.
Utvecklingen har fortsatt och idag är Smurfit Westrock Europas största kraftlinerbruk och en global aktör i hållbara förpackningar – med kunder och kollegor i hela världen.

Men allt det där är siffror. Det synliga är skorstenarna och de rullande timmerbilarna.

Det osynliga är människorna.

De som jobbar skift, löser problem vid 3 på natten. De som växlar mellan labbrock och skyddshjälm. De som valt att stanna i Piteå – inte trots fabriken, utan kanske ibland på grund av den.

Anneli Josbrant, chef för pappersmaskin 2 på Smurfit Westrock.
Foto: Sara Lundberg

Ett arbete med utvecklingsmöjligheter

En av många som valt att jobba i fabriken är 35-åriga Anneli Josbrant. Anneli är uppvuxen i Piteå och idag är hon chef för en av pappersmaskinerna där 700 000 ton papper lämnar valsarna varje år.

”Jag ville bo kvar här, jag är pitebo och jag vill vara en pitebo. Det finns jobb, man kan bo kvar och jobba i Piteå.”, säger Anneli, och berättar vidare att nyfikenheten på branschen grundade sig i att hon tyckte om kemi och matte.

Anneli valde att plugga till civilingenjör med inriktning kemiteknik i Luleå. Målet med studierna inom industriell miljö och processteknik var att jobba mot förnyelsebara produkter och bränslen, vilket också blev verklighet när Anneli tog sin examen.

”Utbildningen lockade med att det var mycket praktik, under praktikperioderna fick jag lära mig hela processen. Under studietiden har jag även sommarjobbat i labbet, där jag bland annat fick cykla runt och ta prover i fabriken och se alla delar i processen kvalitetstestas under vägen.” berättar Anneli.

Efter ett par år med andra jobb sökte och fick Anneli tjänsten som ingenjör på Smurfit Westrock 2018 och sedan ett halvår tillbaka är hon nu chef på Pappersmaskin 2.

Anneli är ett av många exempel på en generation som ser pappersbruket som en arbetsplats med utvecklingsmöjligheter, smart teknik, internationella samarbeten och ett starkt socialt klimat. Hur är det att jobba i fabriken då? Anneli berättar om sin roll:

”Det är en kul mix att inte bara sitta vid skrivbordet, ca 50 procent av min arbetstid gör jag i fabriken. Det är skönt att inte ha ett stillasittande jobb vid en skärm – i stället får jag röra på mig, träffa människor och samarbeta med mina kollegor. Vi jobbar i team, det kan vara med exempelvis operatörer, underhållsorganisationen, projektavdelningen. Det gör att man har förståelse för varandra.”

Största fördelarna med jobbet, berättar Anneli, är variationen i arbetsuppgifterna och att det händer något nytt varje dag. Även sammanhållningen, samverkan, problemlösning, högt säkerhetstänk, och möjligheterna att jobba internationellt inom koncernen lyfter Anneli som något hon uppskattar med arbetsplatsen.

”Vi har ofta möten med andra bruk, vi hjälps åt och brainstormar, det finns många erfarna team ute i Europa och vi möter ofta liknande utmaningar och frågeställningar, där vi kan hjälpas åt.”

Anneli Josbrant kollar till kraftlinern på pappersmaskin 2 – här tillsammans med kollegan Andreas Marklund.
Foto: Sara Lundberg

En arbetsplats för många

Fabriken som invigdes 1962 byggdes ut tio år senare. Då gick man från en till två pappersmaskiner och fördubblade produktionen. Allt blev dubbelt så stort.

Med idag drygt 500 anställda är Smurfit Westrock kommunens största privata arbetsgivare. Varje dag går fabrikens anställda på sitt skift för att hålla produktionen igång dygnet runt, 365 dagar om året. Totalt ryms runt 130 olika yrkesroller här — allt från maskinoperatörer och processingenjörer till underhållstekniker och labbpersonal.

”Det är en trygg plats att jobba på med ett högt säkerhetstänk. Rutinerna är tydliga, säkerhet är A och O, och alla vet att de behövs. Plus att det finns en enorm mix av människor – här jobbar både de som varit här hela livet och unga som vill vara med och forma framtiden. Det är det som gör det roligt att komma hit varje dag.” säger Anneli

Men fabriken skapar fler jobb än de som står på lönelistan. Många företag i Piteå har fabriken att tacka för att de fått fäste och växt. Smurfit Westrock Piteå är en direkt eller indirekt arbetsplats för hundratals fler entreprenörer och leverantörer.

På Smurfit Westrock värdesätter man även samarbetet med olika skolor och utbildningar. Intresset är stort bland unga för att göra praktik och arbeta i fabriken. Fabriken får även in många sommarjobbsansökningar varje år.

Anneli Josbrant ute i fabriken.
Foto: Sara Lundberg

Tidiga i den gröna omställningen

”Det pratas mycket om grön industri och gröna omställningen. Den gröna omställningen gjorde vi inom skogsindustrin för länge sen.” berättar Anneli.

Skogen är en förnybar råvara. Kraftlinern som produceras i fabriken är papper som är både återvinningsbart, nedbrytbart och förnybart. Inom Smurfit Westrock har man specialiserat sig på att tillverka innovativa pappersförpackningar som kan ersätta plastförpackningar.

En milstolpe var då fabriken inledde sitt fjärrvärmesamarbete med Piteå Energi, detta var redan 1978 och idag står bruket för 95% av all fjärrvärme i kommunen, vilket gjorde att många kunde gå från att elda sina villor med olja och ved, till att värma upp sina hus med spillvärme från fabriken. Energi som tidigare gick förlorad. Idag värms till och med gågatan i centrala Piteå upp och hålls isfri under vinterhalvåret tack vare spillvärme från fabriken.

En annan milstolpe var år 2007, då byggdes fabrikens biobränslepanna och tack vare det kunde man fasa ut fossila bränslen i produktionen. Under normal drift används inga fossila bränslen. Enligt Smurfit Westrock är röken man ser från fabriken mer än 99% vattenånga.

Från Piteå ut i världen

Varje år produceras i fabriken 700 000 ton papper. 90 % av allt papper som produceras i Piteå exporteras direkt ut i Europa och vidare. Mer än hälften av pappret som tillverkas i Piteå går till Smurfit Westrock-kollegor som vidareutvecklar materialet till förpackningar för allt från mat och dryck till teknik och läkemedel.

”Varje dygn producerar vi ungefär 2000 ton papper, vi brukar säga att om man rullade ut pappret skulle vi ta oss från Piteå till Paris. Det är rätt mäktigt att tänka på.” säger Anneli.

Piteå är i dag Europas största tillverkare av kraftliner, ett papper som tillverkas i huvudsak av nyfiber. Det ger staden en unik position i omställningen till mer hållbara förpackningsalternativ, av papper från Piteå.

I Piteå är det inte Drottninggatan som är huvudgatan – det är Timmerleden. Historien om timret som flottades, barken som blev bränsle, restprodukterna som blev fjärrvärme, talloljan som blev biodiesel och en ständigt pågående innovationsutveckling är en levande historia för Piteå.

 

Smurfit Westrock kraflinerfabrik i Piteå
Foto: Sara Lundberg

Dela sidan med en vän

Attraktivt boende

Gamla läroverket har fått ny färg – historien och stadens själ i fokus

Det gamla läroverket byggdes i slutet av 1800-talet, en tid då arkitekturen skulle signalera värdighet, bildning och framtidstro. Efter årets renovering står huset åter som en viktig del av Piteås stadsmiljö.
Starkt näringsliv

IVAB – företaget där alla är en del av familjen

Vår miniturné fortsätter och den här gången parkerade vi utanför IVAB, ett företag som är lite som rören de installerar, de syns inte alltid, men utan dem fungerar inte samhället. 
Starkt näringsliv

SBM Bygg – med känsla, för känsla

Första stoppet på vår miniturné blev hos inga mindre än SBM Bygg i Piteå, ett företag med både fötterna på betonggolvet och blicken mot framtiden. Vi träffade Per, företagets grundare, och några av hans engagerade medarbetare som delade med sig av allt från startskottet till deras vardag i branschen.
Starkt näringsliv

Bröderna Persson – Från Piteå till Nobelmiddagen

"Vi är nog lite anonyma här hemma i Piteå", säger Bröderna Magnus och Krister, även kända som Bröderna Persson. De gynnsamma förhållandena i Bottenviken utgör en särskilt god livsmiljö för löja och Bröderna Perssons löjrom har gjort sig känd både på Nobelmiddagar och kvalitetskrogar i hela landet. Visste du att löjrommen fiskas i Piteå Skärgård?
Attraktivt boende

Ett liv på landet – fyllt av trygghet, kreativitet, färg och nya möjligheter

"Det är så tyst här, jag älskar det och det känns självklart för oss båda att bo här" Säger Sandra som tillsammans med sambon Joachim både har byggt ett nytt hus, bildat familj och startat företag i Långnäs, en av Piteås 42 byar. Läs inflyttade Sandras berättelse om livet på landet, framtidstro och kreativitet.
Nyheter

Sol och grödor i samspel – förstudie på gång i Öjebyn

Kan samma åker ge både mat och energi?  Den frågan står i centrum när en ny förstudie om solsambruk drar i gång vid Öjeby Agro Park i Piteå.