När Malmgatan 5 slog upp dörrarna för första gången en kylig oktoberkväll 2023 strömmade ungdomarna in. Närmare 100 personer letade sig till den nyöppnade ungdomsgården och sedan dess har lokalerna fyllts av skratt, gemenskap och nya vänskaper varje helg. Bakom initiativet står Lina Vikberg – en eldsjäl som tillsammans med andra engagerade vuxna har skapat en trygg oas mitt i staden. En plats där unga får vara precis som de är och där en enkel hälsning och en öppen dörr kan göra hela skillnaden.
Lina Vikberg hade följt utvecklingen bland Piteås unga och förstod genom tidningsrubriker och berättelser att det var oroligt på stan i Piteå. Hon såg att Piteås unga saknade en mötesplats. Ur oron som väcktes av rubriker om skadegörelse, bråk och ungdomar som föll mellan stolarna föddes visionen om att starta en ungdomsgård i Piteå, en mötesplats där alla ungdomar skulle känna sig välkomna – oavsett bakgrund, intressen och förutsättningar. Lina Vikberg blev en drivande kraft för initiativet.
– Det började när jag såg rubriker i tidningarna och följde med i debatten om hur oroligt det var på stan. Ungdomar drev runt och rörde sig på MAX och Stadsberget, det var mycket bråk och skadegörelse på stan och ungdomarna hade egentligen ingenstans att vara och jag såg ingen som ville ta ansvar för det. Sedan öppnades en möjlighet när EFS-kyrkan i stan blev till salu och ur det föddes tanken att öppna en ungdomsgård i Piteå. I debatten hade man länge hävdat att det inte behövdes någon ungdomsgård eftersom man fått veta det i enkätundersökningar, men vi frågade oss om de som svarat på frågan ens visste vad en ungdomsgård är? Vi tänkte istället att behovet talade för sig och bestämde oss för att testa.
Lina berättar att hon såg ett stort behov av mötesplatser för unga. Hon och övriga initiativtagare till ungdomsgården ville nå ungdomarna som inte hade något annat självklart sammanhang. En plats att ”bara vara”, utan förväntningar, krav och prestation.
– Vi ville skapa ett tryggt vardagsrum för Piteås ungdomar, en plats att landa in på, där vuxna finns närvarande, säger Lina.
Efter ett halvår av förberedelser blev det sedan dags för premiäröppning. Ungdomsgården Malmgatan 5 som öppnade i oktober 2023 drivs fortfarande idag helt ideellt. Det betyder att ingen av de många vuxna som arbetar med ungdomarna är anställd, utan engagerar sig i ungdomsgårdens verksamhet helt på sin fritid.
– Vi trodde på visionen och behovet men tänkte att det skulle kunna ta ett tag innan ungdomarna hittade dit. Men redan första kvällen vällde det in ungdomar. Det var över 100 personer som den där första fredagen och sen har det fortsatt komma många ungdomar varje helg. En del kommer varje helg, varje kväll, och vissa kommer bara en stund och ibland.
Varje fredag och lördag kväll öppnar Malmgatan 5 dörrarna till Piteås nya vardagsrum för högstadie- och gymnasieungdomar som kommer från hela kommunen för att besöka ungdomsgården och på parkeringen utanför står ofta Epor parkerade. På Malmgatan 5 finns många vuxna och tydliga regler. Lina berättar att man har jobbat mycket med den faktiska miljön, för att skapa en mysig mötesplats som samtidigt är en trygg miljö med bra överblick över lokalen för att de vuxna ska kunna se vad som händer.
– Vi strävar efter att vara 4-6 vuxna varje öppetkväll. Vi vill hinna se och vara många vuxna med ungdomarna för att det ska kunna vara en trygg mötesplats. Vi trodde att det skulle ta tid att bygga relation med ungdomarna men det är häftigt att se hur kontaktsökande många ungdomar är, de vill ha med oss att spela spel och pingis. De vill interagera och göra saker, inte bara sitta med mobilen, det är fantastiskt att se, säger Lina.
Lina berättar att det kan vara en utmaning att ha öppet för både högstadiet och gymnasiet, eftersom åldersspannet blir så stort men att det fungerar bra ändå. Till ungdomsgården kommer ungdomar från många olika skolor vilket öppnar för nya kontaktytor och Lina vittnar om att många har lärt känna nya vänner genom ungdomsgården, där stämningen bland de unga oftast är väldigt god.
– Jag pratar mycket med ungdomarna och någon har sagt: ”innan ni fanns hade jag inga andra alternativ än att söka mig till dåligt umgänge, sen ni öppnade har jag kunnat välja ett annat alternativ.” Det finns också tjejer som kommit helt ensamma till Malmgatan som inte haft några kompisar men som har har fått nya kompisar här hos oss. Det finns så många unga som av olika anledningar hamnar i fel sällskap eller i otrygghet. När man förstår hur tufft många ungdomar faktiskt har det och mår då finns ingen tvekan i hur mycket det här är värt.
På Malmgatan 5 är man väldigt medveten om vilken viktig roll de vuxna som vistas runt ungdomarna har som förebilder. Man arbetar medvetet med mjuka värden, värdegrund och hur man är mot varandra. Lina berättar att det inte handlar om att man föreläser för ungdomarna, utan att det faller sig naturligt i situationer och samtal som uppstår.
– Det är en väldigt god atmosfär på Malmgatan. Visst har det varit tillfällen där det uppstår bråk, men det är ju bättre att det uppstår hos oss, då vi vuxna kan vara där och hjälpa till. Vi har en viktig roll där. Vi har möjlighet att bidra med en vuxen röst som ser dem, hör dem och hjälper till att reda ut små konflikter som annars kan bli väldigt stora. Vi jobbar för att försöka fånga upp tråkiga kommentarer och vistas även utanför lokalen under kvällarna. Vi pratar aktivt om attityd, hur man är med varandra och hur man låter mot varandra, till exempel runt pingisbordet. Mitt i det man är.
Lina berättar att starten av Malmgatan 5 inte bara kantades av visioner utan också av utmaningar. Att få visionen att landa hos andra, att hitta finansiärer, att skapa en organisation, att lösa fastighetsfrågan. Lina berättar att det i början också var en utmaning att få med folk på tåget som ville vara med och testa.
– Vågar ni det här? Ni har ju ingen utbildning? Var det en hel del som undrade. Det var ju helt klart en process att få praktiska saker på plats, få koll på vilka regler som gäller och så vidare. Men ibland måste man våga, vad är det värsta som kan hända om man missar något? Jag och vi var väldigt klara med visionen, men att få andra att förstå var en utmaning.
Vad har varit lärdomarna?
– Jag har lärt mig så otroligt mycket, hur det är att samarbeta med kommunen och med våra lokala företag och hur situationen för ungdomar i vår stad ser ut. Men den viktigaste lärdomen är nog att jag har lärt mig hur så lite kan göra så stor skillnad. När jag ser förändringen i ungdomar som har varit hos oss så blir jag alldeles varm i hjärtat. När jag drog igång projektet tänkte jag att jag är duktig på att driva saker så det här kan jag få till! Däremot var jag osäker på hur jag skulle passa in som vuxen på ungdomsgården. Nu längtar jag efter att få vara där och det är värt varenda kväll som jag väljer detta i stället för tv-soffan, det händer något i mötet med ungdomarna.
Lina berättar att det har varit otroligt givande att få möta alla ungdomar som kommer till Malmgatan 5 och att det känns väldigt fint att som trygg vuxen faktiskt få göra skillnad i någon annans liv.
– Vi är ju bara där och hänger, men de får en trygg plats att vara på, någon som ser dem och någon som finns där. Vilken skillnad det kan göra i en ungdoms liv! Det är häftigt att se hur de som först inte lyfte blicken nu ser en i ögonen och säger hej, hur hela utstrålningen förändrats. Vi märker att ungdomarna får förtroende för oss, de vågar prata och berätta, och vi får finnas där som en pusselbit i vardagen.
Oroligheterna bland unga på stan var en drivkraft för öppnandet av ungdomsgården och både Polisen och fältarbetarna vittnar om att de dagar som Malmgatan 5 håller öppet har det också blivit lugnare på stan.
– Det vi såg behov av var inte bara vår uppfattning, det var ett verkligt behov! Sen vi öppnade har skadegörelsen på stan minskat otroligt mycket och det är en helt annan rörelse på stan under helgerna. Som en ungdom själv uttryckt det ”nu är det tryggt att gå genom stan på helgen igen”. Det finns ett stort behov för ungdomar att ha platser att mötas på och vi vet att det finns ungdomar som kommer till oss som har det väldigt tufft. Det finns ett stort mått av psykisk ohälsa och situationer som ungdomarna inte kan påverka där vi kan bli ett andrum, särskilt för dem som har det tufft hemma. Nu finns det en plats för ungdomar att mötas på och det gör skillnad.
Ni samarbetar nära med polisen och fältarbetarna – hur ser det samarbetet ut i praktiken?
– Vi tog kontakt med dem i ett tidigt skede och efterfrågade vad de tänkte att behoven var, vad som är bra öppettider, vad de ser för skeenden bland våra unga i Piteå och vad vi behöver vara vaksamma på – och vi har fortsatt att samarbeta sedan dess. Fältarna och polisen tittar regelbundet in för att hänga med ungdomarna och skapa relation. Vi har löpande avstämning med dem och pratar om hur det ser ut i Piteå, vilka förändringar de ser och så vidare. Samarbetet med fältarna och polisen är otroligt värdefullt åt båda håll.
Nu när ni har varit igång ett tag, finns det något du drömmer om att utveckla i verksamheten?
– Ungdomarna frågar hela tiden varför det inte är öppet fler kvällar och både vi, polisen och fältarna ser att ungdomar hänger på stan under veckan. Vi skulle vilja erbjuda fler dagar med öppet efter skolan och till exempel kunna erbjuda hjälp med läxor eller möjlighet att värma en matlåda. För att det ska bli möjligt behöver vi en långsiktig finansiering. Vi vill kunna anställa någon och hitta samarbeten med andra som jobbar med ungdomar i sin profession. Det skulle till exempel kunna vara några från socialtjänsten, kuratorer, specialpedagoger eller fritidspedagoger. Vi skulle vilja vara möjliggörare där.
Sedan starten av ungdomsgården har samtalet kring Piteås unga och deras välmående fortsatt och fått utrymme även inom det lokala näringslivet. Nya initiativ med olika initiativtagare för att gynna psykisk hälsa hos våra unga har blivit en fråga som inte bara är viktig för alla, utan som även kommer upp till samtal.
– Vi ser ett utökat behov som vi vill vara med och möta. Vi ville öppna en plats för ungdomar men vi ville också bidra i dialogen och vi ser också att det har betytt mycket, det bubblar ju överallt just nu. Det har blivit en annan nerv i samtalet och ett större engagemang från näringslivet.
Lina berättar att initiativet med ungdomsgården har fått en väldigt bra respons från näringslivet och det är många företag som vill vara med och bidra med finansiering. På Piteås näringslivsgala blev Malmgatan 5 även uppmärksammade och nominerade i kategorin Årets Hållbarhetspris, något som Lina tycker är väldigt roligt, och ett bra bevis på att näringslivet ser värdet i arbetet som man gör. Man har bland annat jobbat fram ett sponsor-koncept som man kallar för ”Bästis”.
– Bästis är en relation som är långsiktig. En kompis är ett tillfälligt häng, men en bästis är någon man bygger en långsiktig relation med, därför vill vi vara bästisar med företag som vill jobba långsiktigt med oss.
Hur har det gått för er att få hjälp med finansiering?
– Utan stöttningen från näringslivet hade det här inte gått att genomföra. Vi har ett fantastiskt samarbete med olika företag, men för att få långsiktighet så behöver vi se på ett fortsatt samarbete med kommunen och företag som vill vara delaktiga och sponsra över längre tid. Vårt mål är att kunna anställa någon för att stötta upp kring alla volontärer och på sikt kanske ha öppet fler kvällar. För att våga ta det klivet behövs en bra ekonomisk grund. Vi vill kunna lägga vår tid på att vara med ungdomarna och det är därför är det viktigt med kontinuitet från sponsorer.
Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att engagera sig i verksamheten?
– Nyckeln till att kunna fortsätta driva detta långsiktigt är att göra det tillsammans, vi kan inte göra allt själva. Vi vill hitta en långsiktig lösning för att jobba hållbart. Det här är inget tillfälligt. Bara efter åtta månader såg vi så stor skillnad på stan, men även på individ- och gruppnivå. Vad händer i vår stad om det finns en ungdomsgård flera dagar i veckan under flera års tid? Jag tror verkligen på att vi har möjlighet att fånga upp ungdomarna INNAN det går snett. Där kan företag göra stor skillnad. Vi önskar att fler företag sträckte ut handen. Vi behöver göra Piteå till en bättre plats att bo på – och det behöver vi göra tillsammans.